Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens..

Denna studie behandlar den mediala debatt som följde dåvarande vice statsministern Margareta Winbergs uttalande i SvD i november 2002 om att könskvotering skulle kunna komma att bli aktuell såvida det inte skedde en naturlig ökning av andelen kvinnor i publika och privata börsnoterade bolagsstyrelser. I studien analyseras hur hotet om könskvotering möttes och en jämförelse görs mellan de idéer som är framträdande i det svenska näringslivets och den allmänna samhällsdebattens inställning till hotet om könskvotering till svenska bolagsstyrelser mellan åren 2002 och 2006. Debatten är ambivalent och ofta medveten om underrepresentationen av kvinnor inom näringslivets bolagsstyrelser. Näringslivsdebatten fokuserar på konsekvenser av könskvotering för dem som skulle komma att direkt beröras av lagförslaget om könskvotering, företag. Den allmänna samhällsdebatten fokuserar på hur samhället i stort skulle komma att påverkas och hur den allmänna ordinära kvinnan skulle komma att beröras av lagförslaget i arbetslivet.

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmågor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart.

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmågor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart.

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta.

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg.

Syftet med uppsatsen var att undersöka varför bloggare bloggar och varför bloggare använder sig av affiliate programs. För att svara på syftet har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts. Den kvalitativa datan samlades in genom 15 telefonintervjuer med bloggare som använde sig av affiliate programs och en enkätundersökning genomfördes som ett komplement till den kvalitativa studien. För att genomföra den här studien och få tillgång till respondenterna var det nödvändigt för oss att bli bloggare. Genom vår blogg kunde vi kommunicera och bli accepterade av bloggarna och på så sätt bli en del av ?bloggkulturen?.

Den 11 september 2001 förändrades världen. USA var inte längre skyddat av stora hav utan var nu sårbart för anfall. En ny värld krävde nya krig och de gamla doktrinerna för rättfärdigande av krigföring och nationalstatens suveränitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA säkerhet och världens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rättfärdigande av en militär invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rättfärdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krävde en modig retorik för att rättfärdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter många år ? avsätta den Irakiska diktatorn.Gränsen mellan mod och dumdristighet är hårfin.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Det är rimligt att tro att Gud existerar. Syftet med föreliggande arbete är att på kosmologisk-epistemologiska grunder argumentera för att så är fallet samt förklara varför vi både är och bör vara motiverade att agera som om så också är fallet. Argumentet baseras på en kosmologisk valsituation. Ett och endast ett av följande alternativ är sant:1. Universum saknar början och är oändligt gammalt.2.

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori.